Ballongflygning i Gällivare!

Ho, Hoo, Hooo och Puff, Puff, Pufff ljöd det över Dundret mot Nordpolen och Gällivare.

Se även några vackra bilder från Michiel van Nimwegen:
http://www.flickr.com/photos/lapland/sets/72157626156964054/show

Så kom äntligen flygvädret och en telefonsignal på måndagsmorgonen 14/2, att vi skulle vara vid Turistinformationen kl 10 för genomgång.

På Alla Hjärtans Dag fick jag den stora äran att flyga med den mycket erfarna kvinnliga piloten Sonja och hennes son, Stefan från Schweiz i den mycket vackra ballongen med reg-nr HB-QJT (www.ballon-trindler.ch).

All utrustning var redan packad i en bil med släp, som chauffören Sascha körde ut till startplatsen på en skogsväg, så att vi och de övriga femton ballongerna kunde flyga över Dundret.

Väl på plats packade de ur och började montera allt på korgen, medan jag startade min nyinköpta videokamera för att “filma hela härligheten”, men som misslyckades i den starka kylan runt -30.

Batterierna och bara händer funkade inte så bra och så behövdes min hjälp när vi skulle “blåsa in luft med en fläkt i ballongöppningen som två man höll upp.

Den tredje tätade toppen och höll fast den med ett rep. När så ballongen fått tillräckligt med kalluft började kaptenen tända gasolen, så att den började resa sig och vicka upp korgen till flygläge.

Kort stund därefter var det dags att ta plats och efter erhållet starttillstånd, lämpade vi starttuben “över bord” och så “lämnade vi jorden ” med en mjukstart kl 12.30.

Nu var det bara att njuta av det länge efterlängtade “att få sväva fritt i rymden under kontrollerade former”.

Vi startade trea från slutet och steg relativt snabbt under kontroll av var övriga befann sig.

Jag tog min första bild på den den gula ballongen med en blomma på  efter någon minut (och som jag senare plåtar vid landningen dagen efter kl 13.34, vid campingen, när jag sitter i bussen på väg till Boden p.g.a frusna och inställda tåg).

Därefter njuter jag av den underbara utsikten av detta fantastiskt vackra landskap pudrat med 90cm kristallvit snö och som nu fått sällskap av så många olikfärgade ballonger.

Vi ser pärlbandet flyga in över Dundret och skuggorna från ballongerna på marken. Radiokommunikationen på olika språk hörs och så “eldiga” Sonja förstås..

Vi kommer upp till höjden 1.400m och driver med en hastighet av 38km/h. Här är det betydligt varmare, så jag kan “jobba utan handskar”  och får 45min film som belöning för minnet av denna fantastiska flygning. Från min vän Lars Gahrn i Mölndal en skriven visa om ” Arostomten som luftseglare” i tolv verser på melodin “Hej och hå, ljungman Jansson”, så även dessa njöt jag av när vi sakta gled fram över nejden.

På andra sidan Dundret ser vi Gällivare med sina hus, Fjärrvärmeverket,Gruvorna och Flygplatsen med sin långa start- och landningsbana. Men när vi efter 1.5 timmar ska ner upphör vinden, så vi får åka upp något för att förflytta oss till skoterleden. Sedan blir det en mjuklandning och Stefan hoppar av med ett rep varefter vi stiger till över talltoppshöjd så han kan dra oss ut till skoterleden och vi landar mjukt igen.

Jag “lämnar skutan och “hjälper till att dra ut korgen på leden. Nu gasar Sonja så Stefan kan dra den en bit hemåt och sedan stängs gasen av och Sonja går till repet i toppen på ballongen och bevakar att den “faller ner” längs leden. Stefan och Sascha kramar ur gasen “nerifrån och uppåt” och sedan stuvar vi ner den i en stor bag som följde med utanpå korgen under resan.Jag tackar alla för denna flygning och erhåller ett flygcertifikat.

Vi klargör för lastning på skoter och dricker te med kakor, och det värmde den frusna kroppen. Vi tar vår packning och går till bilen och far till Turistföreningen för avrapportering.

Jag köper en Ros som överlämnas till denna mycket rutinerade och duktiga Sonja denna Valentindag, som jag med stor glädje och tacksamhet kommer att minnas för resten av mitt liv som något oerhört fint, vackert och spännande.

Flygningarna är över för denna gången och det blev rekord i antalet flygdagar, och fortsättning följer om ett år.

Jag ville med min flygning även hedra ballongfararen Andrée samt min tidigare vän Lasse, som var till Spetsbergen 1967 och hämtade hem en spik från huset och som nu har överlämnats till Andréemuseet i Gränna.

Efter denna ballongfärd har jag fått ännu en godkänd variant att kunna använda på julafton när Rudolf blir trött.

God Jul / TOMTEN